Inför den förra halvmaran blev jag sjuk. Förkyld bara, men ändå med en träningspaus av 12 dagar. Det gick ju bra så jag gjorde om det. Kom hem från Tyskland, det kliade i näsan, bihålorna sa nämen hej igen och sen kom febret.
12 dagars träningspaus igen och den här gången har kroppen tagit lite mera stryk. Så kändes det i alla fall efter gårdagens springrunda och dagens gym-pass.
Fast igår var uppladdningen verkligen supoptimalt. En liten macka till frukost, en muffin till lunch och så ut och springa. Hur dum får man vara? Fick håll mitt i skogen, när jag var som längst bort hemifrån och fick gå lite då och då. 12 km blev en plåga och då undrar jag lite hur 21 km nästa lördag ska bli.
På gymmet började det rätt bra men pulsen gick upp i taket. Lite oroväckande kanske.
Men både Lisa och jag har snygga nya tröjor för att göra reklam för vår podd när vi springer eller tränar. Det piggar upp. Vi ska ha dem på lördag, hoppas att det inte är för kallt bara. Jag har bestämt att jag ska haka på en 2:09 farthållare och så får jag se hur det känns.
Efter det äventyret börjar ett nytt, som börjar på tri. Den tanken är så skrämmande att 21 km känns som en promenad i parken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar