Det finns inget dåligt väder...

Det gör det visst det. Jag ska snart ut och springa i slasket. Grattis till mig. Rapport följer. 

Vem vann?

Förra veckan visste jag inte om jag skulle springa, simma eller jobba. Hur gick det sen?

Jag jobbade. Hade egentligen nästan bestämt mig för att simma men så vann Luther, eller egentligen lättjan. Det kändes för krångligt och jag ville minimera jobbhögen så mycket som möjligt innan helgen. Vissa helger är helt klart jobbigare än andra och med en massa planerade aktiviteter visste jag att det skulle finnas en risk för att det skulle bli en sådan helg. Vilket det blev också.

Vad skönt att det finns veckodagar där man kan pusta ut.

Idag blev en sådan dag. Först gick jag på ett yogapass efter att ett mail hade ramlat in i min mailbox igår kväll. Drop-in morgonyoga, perfekt för en sådan som mig som har en mycket förstående chef vad det gäller friskvård men lite svårare att passa kvällstider på regelbunden basis. Jag yogade alltså en timme och kom på att det var ett tag sedan sist. Men det gick ändå ok.

Efter det kämpade jag mot draken som kallas för jobbhögen på skrivbordet. Jag skulle vilja ha en assistent. Ska jag ta in en praktikant kanske? En frestande tanke men jag antar att praktikanten vill ha vettigare arbetsuppgifter än att sortera mina kvitton och jaga rätt på folk. Och förresten, min lilla röda bil är full med saker som ska till återvinningen igen, om praktikanten kunde tänka sig att ta en sväng... nej, det där blir inte bra. Inte för praktikanten i alla fall.

Sedan var det ju tisdag idag och tisdagar betyder numera tempopass. Det var varmt och soligt idag, jag var pigg och glad (trots avsaknad av praktikant) och bestämde att det vore ett brott att inte springa. Vem vet, det kanske blir snöstorm imorgon. Alltså hoppade jag ut ur yogakläderna och in i löparbrallorna. Ingen halsduk, buffen fick sitta på huvudet idag, och inga vantar. Ingen löparjacka. Vilken frihet! Fort gick det också och kul var det. Det i kombination med helgens långpass på nästan 16km gör mig lite hoppfull inför halvmaran.

Vilken aktiv dag, nu känns det i kroppen. Ska bli intressant att känna vilka kroppsdelar som protesterar som mest imorgon.

Springa, simma eller jobba?

Det är frågan inför morgondagen.
Idag hoppade jag över gruppträningen. Mina benhinnor ville inte det, de sa nejnejnej i tisdags. Igår planerade jag att simma istället, på morgonen. Men då kom jobb emellan.

Hur ska jag göra imorgon förmiddag? Alternativen är

1. Springa
2. Simma
3. Jobba

Mina benhinnor (och knän) säger att jag ska simma. Crawla på du, bara med armarna, så kan vi ben ligga i vattnet och slappa lite. Resten av kroppen och framförallt hjärnan säger: ut och spring! Du måste träna inför halvmaran. Men då håller vi inte för halvmaran, svarar behnhinnorna. Simma ska du.

Luther säger att jag ska jobba.

Kan vi göra så här, undrar jag lite diplomatiskt: om jag jobbar en timme ikväll (helst en och en halv timme egentligen) får jag simma imorgon. På söndag blir det långdistanspass, 14km eller egentligen 2x7km. Då får benhinnorna och knäna vara med.

Alla blir glada: Luther, benhinnorna och resten. Som vill springa.

En sådan där grupp

av galningar som har reflexvästar på sig och springer uppför en backe, joggar ner och springer upp igen. Jag har sett sådana. Galningar, tänkte jag.

I torsdags gick jag med i en sådan grupp. Jag vet inte vad som hände men helt plötsligt ringde jag upp en ledare för gruppen och frågade om det fortfarande fanns en ledig plats. Det gjorde det.

Förutom löpskoleövningar, som fick mig att inse att löpning är mycket mer komplicerad än att sätta den ena foten framför den andra, blev det just backintervaller. 20-30 st flåsande löpare i reflexväst som springer upp och ner, upp och ner. Någon sorts konstig ritual för att besvärja löparlycka i nästa lopp? Man undrar ju.

Men det kändes bra, förutom nästa dag kanske där vänster knä och lite olika benhinnor sa ifrån.

Dessutom blev jag förvirrad hur jag ska lägga upp träningen inför halvmaran nu. Torsdagspassarna i grupp är så kallade "kvalitetspass". Mitt halvmara-program innehåller tre pass per vecka, ett intervallpass, ett tempopass (eller är det ett tröskelpass?) och ett distanspass. Distansen måste vara med, det fattar jag, 21km springer jag inte på ren vilja. Men sen då? Vilket pass ersätts av kvalitetspasset? Jag tror att det blir intervallerna som ryker. Vissa träningar består av just intervaller.

Finns det okvalitets-pass också? Kassa pass? Jag tror att jag ska hitta på lite egna namn för att förvirra alla andra.