Den vänliga försäljaren i butiken förklarade att jag tydligen inte hade någon garanti eller försäkring men tyckte att jag kunde kolla upp med företagsförsäkringen om de kan hjälpa mig.
– Har du någon annan telefon du kan använda så länge? Frågade han med en medlidande blick.
Ja, det har jag. Jag fick en liten smartphone av en annan sort när jag förlängde abbonomanget sist. Dags att aktivera den lilla telefonen alltså. Som en tillfällig lösning.
Det är en världslig sak. Telefonen är paj, jag kommer att få en ny, det kräver lite tid och lite pengar för att fixa det. Mycket värre saker kan hända. Men jag behöver väl inte säga att det är irriterande att ha blivit av med alla telefonnummer. Som tur är har jag en old-school pappersalmanacka. Jag har till och med köpt en old-school adressbok också men hade inte börjat använda än.
Så där går jag med min mini-smartphone och funderar över om jag ska ha den som dumphone. Bara att ringa och sms:a med. Ok då, man kan googla på den. Men tastaturen är så liten att det inte blir några utdragna sessioner.
Men min RunKepper då!
Jag kan inte leva utan. Helt meningslöst att springa utan. Finns träningsrundan inte med i RunKeeper-loggen har man aldrig gjort den.
Därför skaffade jag ett konto för att ladda ner appar. Nu känns det bättre.
Lilla snigel, akta dig...
Just nu producerar jag tillräckligt mycket slem för att kvalificera mig som snigel. Långsam är jag också. RunKeeper har rätt. Målet är kanske lite väl ambitiös?
Så fort som förkylningen har släppt ska jag ut igen. Jag lovar.
Bara en kommentar: 21:25 min/km låter ganska snigligt det också. Jag både simmade och sprang förra veckan därav den konstiga tiden. Det tog ett tag tills jag själv hade klurat ut det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar